Nationalmuseum i Stockholm - Peredvizjniki - ryskt måleri

Peredvizjniki – banbrytare i ryskt måleri- las mer pa Nationalmuseums hemsida har. 

Pågår 29 september 2011–22 januari 2012

Tsarväldets förlorare. Politiskt förtryck. Landskap och porträtt av borgare och intellektuella. Med realistiska skildringar av det ryska samhället blev konstnärsgruppen Peredvizjniki banbrytande. Se en konstskatt, näst intill okänd utanför Ryssland.

Konstnärsgruppen Peredvizjniki bildades 1870 som en reaktion mot den ryska konstakademiens konservatism. Gruppen ville skildra det samtida ryska samhället och använda konsten för att belysa sociala och politiska frågor. Man ordnade också vandringutställningar för att föra konsten ut till folket, utanför metropolerna S:t Petersburg och Moskva. Peredvizjnikis måleri har sedan slutet av 1800-talet varit oerhört populärt i Ryssland men är väldigt lite känt i övriga världen.

För första gången i Sverige

Höstens utställning på Nationalmuseum är den första i sitt slag i Sverige. Tack vare generösa lån av konstverk från Tretiakovgalleriet i Moskva och Ryska Museet i S:t Petersburg, kan vi visa en heltäckande bild av gruppens konst.

Samhällsrealism och sagor

Utställningen visar den stora bredden i gruppens måleri. De samhällsengagerade bilderna där sociala orättvisor och svåra levnadsförhållanden är i fokus spelade en viktig roll för Peredvizjniki. Konstnärer som Vladimir Makovskij, Ilja Repin och Nikolaj Jarosjenko skildrade hemliga politiska möten, straffångar och svältande jordbruksarbetare. En av höjdpunkterna i utställningen är Ilja Repins berömda Pråmdragare vid Volga, ett av de mest välkända verken i rysk konst överhuvudtaget.
Men gruppens konstnärer intresserade sig också för Rysslands förflutna. Bilder inspirerade av folksagor, skildringar av kyrkliga traditioner och bilder av vardagslivet under tidigare sekler ingår i utställningen.

Symboliskt laddade landskap

Flera av Peredvizjnikis målare var specialiserade på landskapsmåleri. För dem stod det typiskt ryska i centrum. Bilderna av Rysslands vidder och skogar blev till symboler för hemlandet och spelade en roll för formandet av en nationell identitet. Samtidigt kan det ryska landskapsmåleriet ibland föra tankarna till det nordiska drömska och vemodsfyllda landskapsmåleriet kring sekelskiftet 1900.
Landskapsbilderna kunde också ha politisk innebörd. Isaak Levitans Vägen till Vladimir, som för den oinvigde föreställer en idyll; en sandig väg över en strandäng, skildrar i själva verket vägen till straffkolonierna i Sibirien.

I intellektuella kretsar

I utställningen möter vi också flera av tidens ryska författare och musiker. Några av konstnärerna i gruppen umgicks i ledande intellektuella kretsar och i utställningen visas porträtt av kompositörer som Rimskij-Korsakov och Tjajkovskij och författare som Leo Tolstoj.
Arbetet med utställningen har letts av professor David Jackson, University of Leeds, och fil. dr. Per Hedström, biträdande chef för Samlingarna med Statens porträttsamling vid Nationalmuseum.